För två år sedan köpte jag en storhäst till min dotter Signe eftersom hon kände att hon började växa ur sin älskade D-ponny som dessutom är en svårlastad dam som inte gärna åker iväg på evenemang. Signe längtade efter en häst som hon kunde åka iväg på tävling med och hittade en annons om en KWPN-valack som stod bara någon mil från oss.
Hon fick en provridning och fastnade för honom direkt. Säljarna uttryckte dock att han var lite besvärlig. Han var känslig i munnen och kunde bli lite studsig ibland sa de och han visade lite av dessa tendenser vid provridningen men inte särskilt mycket. På grund av hans egenheter fick vi ha honom på prov i två veckor innan vi bestämde oss. De två veckorna förlöpte utan några direkta problem. Vi hade ute sadelprovare och köpte ny sadel på hennes inrådan. Allt kändes bra men bara någon vecka efter att vi köpt honom började vi se mer och mer av hans studsiga beteende. Helt oförklarligt kunde han stegra och bocka på stället tills Signe flög av. Och det tokiga fortsatte och blev bara värre och värre. Till slut började han stegra bara Signe satte foten i stigbygeln när hon skulle sitta upp.
Vi började tidigt leta orsaker till hans beteende. Eftersom vi upplevde att han var känslig i munnen tog vi ut tandläkare som visserligen kunde konstatera att hans tänder inte varit omsedda på länge och tandläkaren fick fila länge på vissa ställen för att få ordning på Zipps bett, men problemen kvarstod. Det vara alltså inte tänderna. Vi hade ute en hästosteopat som konstaterade att Zipp var lite stel på vissa ställen men inget allvarligt men vad hon däremot sa var att sadeln vi fått utprovad inte alls låg bra på hans rygg. Hon rekommenderade att vi skulle få den omstoppad (trots att den bara var någon månad gammal) och justerad. Vi gjorde allt detta men Zipp fortsatte att hoppa runt som en tok i ridningen och Signe började tappa självförtroendet över att hon ens kunde rida längre och hon grät nästan varje dag och några tävlingar var inte att tala om.
Hon kände inte att hon kunde lita på honom.
För att få lite hjälp med ridningen och få tillbaka självförtroendet kontaktade vi Madelene Kvarnrud på Aeroride och åkte till henne för en lektion. Det första hon sa när vi kom in på ridbanan hos henne var att den sadel som vi fått utprovad skulle vi genast ta av.
Den var rent av skadlig för Zipp att ha på sig. Hon gick och hämtade en av sina sadlar med mycket bredare kanal och la på honom så att Signe fick sitta upp i den och rida och med ens betedde Zipp sig annorlunda. Från Madelene fick vi tips om att kontakta Ulrika på Equikraft för att få en Schleese-sadel utprovad i stället för den vi hade. Madelene påpekade att när vi väl köpte en Schlesse-sadel som kommer Zipps rygg att förändras och vi kommer att behöva justera sadeln många gånger innan han byggt upp sig och även om Scheese-sadlarna kostar en slant så kommer det vara värt det i längden eftersom de går att justera både i vidd och vinkel. Sagt och gjort. Ulrika kom till oss och vi fick en så bra och fin genomgång av hästens anatomi och en förklaring till varför den sadel vi haft till Zipp inte alls passade hans rygg och provade ut några modeller som Signe fick provrida. Hon fastnade för en LindyHop i brunt som vi beställde direkt.
När vi fått Zipps Schleese-sadel blev han en helt annan häst. Känsligheten i munnen blev inte alls lika påtaglig och han slutade att stå och hoppa på stället. Han blev en normal häst helt enkelt och Signe tyckte äntligen att det var roligt att rida igen.
Nu har det gått 1,5 år sedan vi fick hem Zipps Schleese-sadel och började rida i den. Från att han hade svårt att röra sina framben ordentligt och att hans kors knappt rörde sig i ridningen är han nu mycket rörligare både fram och bak. Hans rygg har förändrats och han har musklat på sig och blivit resligare. Under dessa 1,5 år har Ulrika varit hos oss och justerat hans sadel 3-4 gånger allt eftersom hans rygg har förändrats. Att köpa en Schleese-sadel har betytt så mycket.
Framför allt för Zipp som inte har ont i ryggen längre och har blivit rörligare men även för Signe som fått sitt självförtroende tillbaka och faktiskt vågar ge sig ut och rida igen utan att hela tiden ligga på spänn och vänta på att bli avkastad. Det har vart två väldigt långa år som inte alls blev som Signe hade förväntat sig. Istället för att åka ut och tävla blev det fokus på orsaksletande och rehabilitering. Visst har det varit tråkigt att inte fått möjlighet att komma iväg men vi har lärt oss så mycket under dessa två år med Zipp hos oss. Saker som vi aldrig hade kommit i kontakt med om vi inte köpt honom. Att förstå hur mycket sadeln betyder för hästens välmående och hur mycket en felaktig sadel kan ställa till med har varit en riktig ögonöppnare för oss och vi är så tacksamma över att Madelene såg till att vi kom i kontakt med Ulrika. Vi kommer aldrig att köpa något annat än Scheese-sadlar till våra hästar i framtiden.
EquiKraft berättar:
Att följa varje ekipage från start till uppbyggnad är en resa och individuellt hur lång tid det tar men jag brukar se att det tar minst 1 år att bygga upp och stärka upp hästarna efter att ha gått i felaktig utrustning. Flera justeringar behövs under detta år för att när hästen succesivt bygger upp sig så bör sadeln justeras så hästen får plats att fortsätta utveckla sig och bygga upp sig. En mental resa för hästen innebär det med och blir mer bekväm och du kommer garanterat att få en lyckligare häst. För vem vill arbeta och träna med en utrustning som gör ont och hämmar musklerna i träning? Många hästar lider i det tysta och vi behöver öka kunskapen hos Hästägare, Tränare, Fysioterapeuter, Veterinärer för att kunna hjälpa hästar och ryttare till undvikande av långvarig skador.
Tack för att ni delar med er
Ulrika